Ännu ett nattpass.. Om ca 5,5 timme får jag åka hem och sova, fast kommer inte få så mycket sömn eftersom jag ska vara på travet runt kl tolv, det kommer väl som vanligt vara proppat med folk då det är V75 ;) efter det så blir det fest med trevligt folk. Jag har seriöst inget vettigt att skriva.. Jag jobbar och har nästan ingen fritid känns det som, jag har svårt att ta mig till mina älsklingar i Stråtjära eftersom jag inte har skaffat mig en egen bil (eftersom jag är kräsen). Jag får liksom ta dagarna som dom kommer.. Funderar på att byta stad.. Men vill inte lämna tindra & Elsa.. Det skulle göra för ont. Jag försöker leva lyckligt, det går bra ibland, men saknaden förföljer mig alltid, speciellt på kvällarna, eller om jag kör förbi "vårat" förra hem. Jag kan inte låta bli att hata mig själv för vissa saker jag sagt eller gjort. Jag glömmer även bort att det var jag som blev sviken. Jag ältar.. Men det är för att jag inte kan glömma, ingen kommer någonsin att vara DU. Mitt liv som jag hade i fyra år.. Fattar fortfarande inte hur han kunde gå vidare så fort.. Nu har han ju allt som han ville ha med mig, hus, barn allt.. Ingen förstår egentligen hur förnedrad jag känner/känt mig.. Det är när ingen ser som jag kan visa mitt riktiga jag, den känslosamma Josefin. Det enda som gör mig riktigt glad och lycklig nu är hästarna, när jag får vara nära dom så försvinner alla tankarna, dom ger mig så otroligt mycket, som när Tindra hälsar på mig ute i hagen och lägger huvudet på min axel, det är lycka och glädje för mig och såklart kärlek. När hon vill bli kliad och nosar Mig i ansiktet, jag vet att hon litar på mig och hon är faktiskt den enda hästen jag litar på, hon kommer alltid vara min bästa, när alla sviker finns du där mitt hjärta <3 Tindra <3